Efter en lite stressig morgon med lämning på skola och dagis så bar det av till Falun med ilfart. Martin jobbar på mediautbildningarna på Högskolan Dalarna, och skulle handleda studenter hela dagen. Studenter med noll marginal tidsmässigt tydligen, och vi var sena…Men jag tror att han, dock med hjärtat i halsgropen hann i tid.
Hos Linda. Där står Martins pappas snickarbänk så bra!
Jag däremot hade en himla massa tid innan jag behövde vara på plats för dagens strapatser. För att slå av en timme åkte jag hem till Linda och drack en kopp kaffe. Efter detta drog vi båda vidare till Magasinet där vi genom skolan skulle göra ett studiebesök.
På radion idag så hörde jag fotografen Elisabeth Ohlsson Wallin (som jag för övrigt älskar!) säga att Sverige är lite konstfattigt, i jämförelse med t.ex. USA. Och jag förstod vad hon menade. Mångsidigheten inom konsten känns inte så där jättesjälvklar. Hur ofta händer det att en person med annan etnisk bakgrund ensam fyller en hel konsthall t.ex? Inte så ofta. Konstigt nog. Och hur duktiga är vi egentligen på offentlig konst? Not so duktiga. Bor man dessutom på ett ställe där kulturarvet liksom tagit över det mesta inom konst och det nyskapande ibland känns undanknuffat, så är man lite svältfödd.
DÅ blir man glad efter ett sådant här besök som vi idag fick göra på Magasinet, där Magdalena och Lisa berättade om verksamheten, hur de tänker och jobbar. Och hur det speglas utåt i landet, men även hur det påverkar de som bor här. Lokalen i sig är väldigt unik, vacker och skapar en känsla av kreativitet och lite heeej, här kan man ju göra vad som helst! Med artister som Håkan Hellström, Silvana Imam och Thåström, och konstnärer som Jan Stenmark, och samarbeten med Fotografiska så kan man inte annat än tänka “får jag också jobba med er?!”.
“Målet är att vara den självklara mötesplatsen för samtidskultur i olika former och den pulserande länken mellan kultur, samhälle och näringsliv.”
Snygga lokaler i Magasinet!
Det fick mig även att tänka på något Ylva Skarp sa när vi besökte hennes ateljé. Vad är det vi vill att folk ska förknippa oss med? I det här fallet handlade det om en ort. Är det enbart dalahästar, kurbits och härbren? Jag tycker att kulturarv är just det. Ett arv, som vi absolut måste vårda, bevara och berätta om. MEN vi måste även låta det nya skapandet få ta plats. Det är ju det som sen ska bli framtidens kulturarv. Det finns så himla mycket mer kreativitet där vi bor, än just vårt arv. Och det måste också få ta plats och synas. Och det handlar inte bara om vad vi vill visa utåt, utan vad vi som bor där vill mötas av varje dag, vistas i och omger oss med.
Tack och hej!
Imorn är det fredag!
Bara en sådan sak.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar