Tredje koppen kaffe. Trots tendens till magont. Kan bero på allt möjligt tänker jag och smuttar på det varma kaffet.
Som en tröst ändå.
Sitter en hemma och jobbar så känns det liksom ej komplett utan en kopp.
Konstigt det där. Men det värmer.
Smakar...gott? Ja gott.
Och sen hindrar det en från att ta till något annat drastiskt som SOCKER.
Så. Bra ändå. Magontet till trots.
Beror nog ändå inte på kaffet.
Ibland blir kaffet kallt.
Ibland häller jag ut det där sista.
Ibland halsar jag.
Ibland ska en inte snöa in på kaffe.
Pga att texten blir krystad, diktliknande och flamsig.
Hej, jag är en svår person med duffel, polotröja och basker. Och sen dricker jag kaffe.
Ha! (Eller hostar nervöst) Så är det ju inte.
Nej. Nu fick en dåligt samvete. Det är absolut inget fel med duffel, polotröja eller basker.
Bara så ni vet.
Hjärnan sprängs och energin försvinner.
En sidoeffekt av för mycket kaffe.
Typiskt.
Andra blir pigga och lindrar huvudvärk med kaffe.
Inte jag tydligen.
Eller som när mensvärken tar livet av en från insidan.
Då vill en dricka pepparmint och ba HJÄLP MIG.
Och ibland får en hjälp. Ibland inte.
En kan dricka vatten också.
Med myntablad i.
Jag tror jag ska göra det nu.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar