I takt med att årstiden sakta skiftar, gör jag lika så. Som jag alltid gör. Något nytt. Något hoppfullt. Något som komma skall. Kanske även något som är.
Jag funderar mycket på tiden jag har framför mig. Hur känslan av att stampa och gnida i samma spår, sakta börjar försvinna. Många ting måste ändå bearbetas klart, men entusiasmen inför framtiden är stor och sprudlande.
Vi hade den vintrigaste av vintrar. Snudd på Game Of Thrones vill jag påstå. Lika gnistrande som i Frost och lika känslomässigt oändlig som i Narnia - Häxan och Lejonet.
Efter denna vintersaga kom sommaren. Sommaren med stort S. Kanske den somrigaste sommaren av dem alla. Långa dagar. Ljumna kvällar. Bad varje dag. Och en mamma/matte/fru som njöt var eviga dag.
Båda dessa charmiga årstider lägger stor press på kommande årstid. Hösten. Hitintills måste jag säga att jag inte är ett dugg besviken. Lönnträden och ekarna börjar skifta i färg. Solen skiner på dem och det gör nästan ont i ögonen då det är så vackert. Frisk luft och kvällar med levande ljus. Jag hoppas det håller i sig. Hela familjen ser fram emot Halloween som alltid ger oss bästa Tim Burtonkänslan.
Bring it!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar